Studiebesöket på Creasing 2007-05-02

En del av företaget placerades på Öresundsvägen och en del på Ruben Rausings gata, byggnad 116.

Man gnistar fram bigningsverktygen på Öresundsvägen. På grund av att man i gnistningsprocessen använder vissa kemikalier med tillhörande miljökrav kunde man inte ha detta på Ruben Rausings gata. (Miljökraven är att vi inte får ha mer tillverkning på Ruben Rausings gata, som kan påverka miljön.) (TTF får göra ett separat besök på gnisningsavdelningen.)

Anledningen till man valde att ha en del av företaget i byggnad 116 och inte hade även detta på Öresundsvägen, var att man kunde ta över en befintlig linje med en tryckpress i byggnad 116. Tryckpressen använder man inte i dag, men däremot använder man avrullnings- och upprullningsverket.

Man tillverkar bigningsverk i byggnad 116. Bigningsverk inkluderar perforerings- och stansningsverk. Dessa tre typer innebär ett par valsar, försedda med lämpliga verktyg, som går nära varandra, mot varandra eller i varandra. Valsparen drives synkront med hjälp av kugghjul. Förpackningsmaterialet från pappersfabriken bigas, det vill säga det förses med vikanvisningar, för att kunna vikas på rätt ställe och få snygg utformning i våra fyllmaskiner, där förpackningsmaterialet då blir förpackningar. Som nämnt, förutom bigning kan verken göra perforeringar för rivanvisningar (var man ska kunna öppna förpackningarna) och/eller stansa hål för sugrör eller öppningsanordningar. Varje moment sker med ett valspar, som monteras ovanpå ett annat, med samma synkrona drivning med kugghjul som valsparet under. För att verken ska hamna rätt, ställs de in på skenor i golvet i hall 116. Skenorna är riktade mycket noggrant, parallellt och horisontellt. Motsvarande skenor med samma noggrannhet finns på pappersfabrikerna i hela världen. Detta underlättar installation eller byta av ett bigverk. Materialbanan kommer in underifrån och går genom ett till fyra verk, alltså ett till fyra valspar.

Klicka på bilden för att få en bättre upplösning.

Bigningsverktygen gnistas fram (på Öresundsvägen). Det är en så kallat hane och en hona. Valsarna ställs in med lämpligt mellanrum för att erhålla lagom mycket vikanvisning i kartongen. Vikanvisningen kontrolleras och mäts, det vill säga att vikningen av kartongen sker med ett visst bestämt moment.

Klicka på bilden för att få fram animering.

Då det gäller valspar med perforeringsanvisningar går verktygen ihop, metall mot metall, men det ena verktyget har en gummikudde under, för att kunna fjädra undan. Det är knivar av metall mot en dyna av metall. Givetvis slits kniven och får bytas ofta. Likaså slits mothållet (gröps ut) och får bytas.

Klicka på bilden för att få fram animering.

Hål stansas med verktyg på ett annat valspar, men där metall inte helt nödvändigt går helt mot metall: man kan lämna 1/100 mm mellan. I princip kunde man alltså ha belagt förpackningsmaterialet med aluminiumfolie, där man i så fall inte stansat igenom aluminiumfolien; men aluminiumfolien läggs i själva verket på senare. 1/100 mm kvar av kartongen är dock tillräckligt för att stansa hål i den. Det utstansade materialet sugs in i hål i valsen och ut ur ena änden på valsen.

Klicka på bilden för att få fram animering.

Honorna på alla verktyg fixeras med cylindriska stift  på ena valsen, medan hannarna skruvas fast och kan justeras. Fel inställning på vissa verktyg, till exempel bigverktyg, gör att metall går mot metall och att de blir skadade och får kasseras.

I produktion slits bigverktygen. För att erhålla en bra bigning kan valsparen justeras ihop. Då de är mycket slitna, är ingen justering möjlig, utan bigverktygen får bytas.

Som nämnt kan man i vissa fall lämna 1/100 mm mellan vissa verktyg, som stansar och perforeringsverktyg. Denna spalt sliter mindre än om metall går mot metall.

Som nämnt gör ett valspar ett moment, till exempel bigning, medan ett annat gör stansning eller perforering. Upp till fyra verk kan placeras ovanpå varandra. Samtliga går synkront med hjälp av kugghjul. Synkronisering av banan, för att till exemplel det stansade hålet ska kommma rätt i förhållande till bigningen, sker med en mellanliggande vals, som förskjuter pappersbanan aningen i sidled och därmed förlänger pappersbanan en aning.

Vissa typer av förpackningar kräver två olika typer av bigningar, till exempel förpackningstypen Prisma, där bigningarna i mitten kräver hårdare bigning än bigningarna i topp och botten. Detta innebär då två par bigvalsar, där mellanrummet mellan valsarna ställs olika.

Man försöker ställa in med kundens papper, men det är inte alltid man lyckas skaffa hem det. Papperet i 116 är utan tryck, så det uppför sig lite annorlunda än kundens papper. Till detta kommer lokala förhållanden som fuktighet, som påverkar papperet: pappersfabriker i öknar påverkar resultatet väldigt.

Banhastigheten är 600 m/min, men vissa typer av bigningsverktyg kräver lägre hastigheter.

Pappersbanan innehåller flera kartonger på bredden. Banan skärs sedan upp till kartongernas bredd då bigning och alla moment är klara.

På grund av att förpackningsmaterialet trycks med olika metoder, ibland med alla kartongerna på en linje i sidled, ibland med förskjutning, får bigverktygen monteras på motsvarande sätt. Förskjutna banor går tystare än om de sitter på linje.

Det tar ungefär tio dagar att gör ett bigningsverk och tre dagar att testa det.

Man har förmodligen de två största traverserna i Lund, 16 ton lyfter de vardera. Då bigningsverken är klara, skeppas de. Under transporten kan vibrationer ändra inställningar. Inställningarna får på nytt kontrolleras hos kund.

Stefan