TTF
Höganäs 16 sept 2008
Eftersom det är ett styrelsebeslut att TTF stöttar 20 medlemmar med halva avgiften för medlemskap i SIK, gick jag med. Eftersom halva året redan gått, fick jag bara betala 125 kronor för medlemskap i SIK. För de 125 kronorna fick man åka buss från Lund centralstation till Höganäs, rundvandring, landgång och fika. SIK samarbetade i detta fallet med IVA, Kungliga IngenjörsakAdemien.
Bilderna är innan vi gick in. Inne i produktionen var det förbjudet att fotografera. Jan Tengzelius och Hans Söderhjelm hälsade oss välkomna.
.
Man köper skrot, som man blandar med kol. Då kolet förbränns, lämnar det kvar ett poröst järn, som kallas järnsvamp. Järnsvampen smälts ner, förädlas, renas och sprutas med vatten. Små kulor uppstår då, med olika diametrar, med olika jämn ytstruktur. Det jag kände på kändes som mjöl. På järnpulvret kan man kitta fast pulver av nickel, koppar och annat. Det finns då ingen risk att kopparn och nickels sjunker till botten. Man kan hetta upp ett sådant blandat pulver till nära smältpunkten, men inte mer, för då skulle kopparn och nickeln skilja sig från järnet och sjunka. Pulvret, blandat och med kvalité enligt kundens önskemål, levereras i 1 tons säckar. Man levererar 600 ton/dag.
Jag gjorde lite noteringar om vad järnpulver används till:
1. Man pressar samman pulvret i en form. Man får då en detalj som ser ut som gjutgods, men är naturligtvis inte lika hållfast. Fördelen är som nämnt man kan legera men något som inte går med gjutgods. Framtiden är allt finare pulver och att närma sig smälttemperaturen: detaljerna blir då alltmer likt ett gjutgods (fast med legeringar som inte går att få fram annat än i tyngdlöst tillstånd). Eftersom det krävs kraftiga pressar kan man pressa föremål max stora som askfat.
2. Man kan kombinera ovanstående med formsprutor, d v s man har pulver i stället för smälta.
3. Morgondagens elmotorer. Tekniken kallas mjukmagneter. I stället för att järnkärnorna göres av skivor, kan man formspruta dem. Man kan bygga upp en järnkärna tredimensionellt. Magnetfältet hamnar då där man vill ha det. Elmotorerna kan göras effektivare och mindre. Man tänker sig experimentera med annat än 50 Hz. Elmotorerna kommer då att krympa ännu mer.
4. Man levererar metallpulver till kemiska industrier.
5. Man pressar pulver till filter.
6. Man kan få annat att fästa än koppar och nickel. Andra metaller. Även plast. Det ska nämnas att en sådan pressad detalj i metall och plast krymper 15% vid uppvärmning, men man visade upp sådana detaljer, som påminde om bearbetat gjutgods.
7. Pulvret levereras till tillverkare av löd- och svetsmedel.
8. Man levererar pulver till järnindustrin. De får ett rent pulver, till skillnad från skrot.
9. Man äter järnpulver. Vissa länder, utom Sverige, rekommenderar ett järntillskott i vissa livsmedel. Majs drar ut järn ur kroppen och kräver ett järntillskott.
10. Värmepåsar. Att ha med ut vid kalla dagar. Man låter pulvret rosta, varvid det avger värme.
11. Tredimensionell gjutning med olika legeringar på olika ställen.
12. Självsmörjande lager. Sintrade lager fyllda med olja.
13. Med tillräckligt fint pulver får man ett tätt gods. Man har börjat eller ska börja göra motorblock.
14. Man sprutar smält metallpulver på ett föremål, som får annan yta på vissa ställen.
15. Utveckling av punkt 14, men där man inte värmer pulvret, utan sprutar med hög hastighet, varvid det fäster på detaljen.
16. Till katalysatorer. Dock inte till bilar, där det ska beläggas tunnare än vad man kan få med pulver.
17. Man ska experimentera med bränsleceller och batterier.
Tack för ett lyckat besök!
Stefan