Hippodromen är byggd på 1800-talet. 300 byggnadsarbetare byggde den på ett år, vilket var väldigt imponerande. Dessutom var man först i Malmö med hiss och ett ångdrivet elverk.

2000 personer fick plats 1899, i dag 450.

Man byggde om mellan cirkus och teater. Man hade två våningar med stall (spiltorna anas på bilden nedan).

Man hade en simbassäng. Ovanpå denna la man ett scengolv.

Elimkyrkan bevarade teatern på 60- 80-talet.

1993 blev byggnaden åter teater.

Normalt hissar man upp ridåerna på en teater. Det är alltså lika mycket plats ovanför scenen som det som publiken ser. Det har man inte plats med på hippodromen, för taket är för lågt. Scenbyten får ske på annat sätt, bland annat genom att dra undan kulisserna och med datorstyrda ljusramper. Medan man framför en pjäs, byggs kommande pjäs upp mellan föreställningarna, så att man kan repetera in dem. De stora snickeriarbetena till kommande pjäser tillverkas på Kockums-området och levereras sju veckor innan en premiär. Under tiden får man alltså gömma undan kulisserna till den pjäs som inte spelas. Nio man byter scen på två timmar (observera flygeln på bilden - sänks den ner blir locket scengolv).

Det tar 50 veckor från en idé till produkt.

Man har 80 olika yrken under samma tak.

Skådespelare är ett av de få yrken som får arbeta under en hängande last.

Teatern har dålig akustik, eftersom den även använts som cirkus. Skådespelarna måste därför ha mikrofoner.

Biljetten brukar gå på 180 kronor. Men varje besökare kostar egentligen 1000 kronor.

Det tar en vecka att göra en peruk. Man använder äkta hår, som kan tvättas och permanentas.

Gert avslutade med att visa de fina målade taken i restaurangen och andra utrymmen.

Tack, Gert, för ett trevligt besök. Minnet från besöket var att man bevarat den unika kulturen.

Tack också Kaj Holm, Anders Sundberg och Olof Göstasson för de fina bilderna.

Stefan